att få känna likgiltighet
Konstigt....det finns en person som jag med hela min uppenbarelse önskar att jag bara kunde känna likgitlighet inför. Att inte behöva hoppa till varje gång jag ser denna eller någon som liknar denna människa. Att inte behöva ha min tankar eller drömmar invaderade bara för att jag sett ett glimt av denne. Jag kan idag inte ens vara säker på om jag hyser positiva eller negativa känslor, någon form av hat-kärlek som jag inte kan släppa. Det är ju glömt egentligen såvida inte denna person få för sig att helt plötsligt dyka upp igen...får då blir jag skrämmande medveten om att jag inte kan göra det jag vill...känna likgiltighet inför denna person som inte gjort mig något gott.
Undera hur många som har önskat att känslor kunde ha en av och på knapp....de flesta skulle jag tänka mig. Men mina känslor va av...i si så där 3 månader...tills personen var tvungen att visa sin existens igen. Jag är irriterad över att personen dök upp och rörde till min värld igen...men nu kan kan jag inte låta bli att önska,tänka,drömma om att denne ska söka upp mig. Jag hatar mig själv för det...det finns ingen logik. Jag blir så trött, det tar så mycket onödig energi åt ingenting, för jag vet ju att vi inte passar ihop på några plan, så varför?
Undera hur många som har önskat att känslor kunde ha en av och på knapp....de flesta skulle jag tänka mig. Men mina känslor va av...i si så där 3 månader...tills personen var tvungen att visa sin existens igen. Jag är irriterad över att personen dök upp och rörde till min värld igen...men nu kan kan jag inte låta bli att önska,tänka,drömma om att denne ska söka upp mig. Jag hatar mig själv för det...det finns ingen logik. Jag blir så trött, det tar så mycket onödig energi åt ingenting, för jag vet ju att vi inte passar ihop på några plan, så varför?
Kommentarer
Trackback