Att luras av en känsla
NU har jag gjort det igen, nä det är egentligen två saker jag gjort. 1. jag har glömt bort den här sidan och skrämt bort de få läsaren jag en gång hade. 2. jag har hamnat i ett känslomässigt kaos...igen. Kommer ni ihåg inlägget jag skrev om att det finns vissa människor som det bara inte går att släppa, som man får en konstig odefinierbar relation till och känsla för? Kommer inte ihåg exakt hur jag formulerade mig men i alla fall. Jag har träffat på ytterligare en sådan människa. Jag sitter här och försöker koncentrera mig på något produktivt men det vill sig bara inte. Denna människa som både kan få mig att känna mig så upplyft och så nedtrampad. Men den här gången är förutsättningarna lite annorlunda och jag är fast besluten, jag ska göra denna människa till min vän. Egentligen är hon redan det men jag vill flytta henne en nivå eller två , längre in i min personliga zon. Jag hoppas att hon med det också blir lite ”neutraliserad”, att jag inte ska vara så känslig för hennes humör. Undra om ni förstår vad jag skriver eller om det här är rena grekiskan för er, jag hoppas ni förstår.
