´cause_I_can

Åsså var den här, denna högt skattade högtid som är tänkt att ge människor så mycket glädje. Visst för julen med sig mycket glädje, jag ser verkligen fram emot att få komma hem och träffa familjen  och de gamla vännerna igen. Tänk när man sitter där  på julafton och det ligger en massa paket under granen och maten är framdukad mmmm härligt. Men det är en lång väg med mycket stress (och t.o.m viss ångest) innan man kommer dit. Även på julafton är det en hel det ståhej innan maten är klar och framme på bordet. Men jag undrar ändå om det inte är värt det, jo för mig är det värt det. Men så är det tyvärr inte för alla, alla har inte en familj att köpa julklappar åt och äta julmat med, tyvärr. För dem är det här en väldigt ensam tid, som säkerligen är fyld av ångest. Ensamheten blir så påtaglig när alla andra springer runt  med kassa med klappar och det enda folk paratar om är hur de ska hinna få klart allting till jul.

Så vad kan man göra, det är enkelt, se dig om! Människor som är ensamma på jul behöver inte nödvändigtvis inte vara ensamma resten av året, de kan ha massor av vänner. Men jul klassas som en familjehögtid...men så va de det där om att alla inte har någon familj. Därför uppmanar jag alla att titta runt omkring sig, finns det människor i din närhet som kan behöva sitta ensamma i jul? Bjud in dem, du kan inte tvinga dem att komma men även en inbjudan värmer.